Utblick april 2025

Tullkaos – nu börjar förhandlingarna

I förra veckan presenterade Trump detaljerna i sin administrations tullförslag. En tull införs som är beroende av varans ursprung, där exempelvis varor från EU beläggs med en tull på 20 procent och tullsatsen på kinesiska varor höjs från 20 till 54 procent. 

Oavsett ursprungsland kommer även amerikansk import av bilar att tullbeläggas med 25 procent. Övriga aviserade sektorspecifika tullar såsom mot stål och aluminium gäller också. Inget lands varor kommer dock få en tullsats understigande 10 procent.

Tullarna högre än väntat

Strax innan Trumps tillkännagivande rapporterade Bloomberg att det troligaste scenariot var en platt tullsats på 10 procent till 20 procent, lika för alla länder. 

Generellt överraskade tullsatserna således klart på uppsidan. Även om det spekulerats kring tullsatser om 20 till 25 procent i slutet av mars.

Det finns dock några undantag. De flesta brittiska varor fick minimiskattesatsen 10 procent medan Kanada och Mexiko helt undantogs från detta tullförslag. 

Varor från dessa länder kommer alltjämt ha en tullsats på noll procent om de faller inom det handelsavtal som råder mellan USA, Kanada och Mexiko, annars kommer tullsatsen uppgå till upp till 25 procent.

Stor effekt på finansiella priser

Tullar utgör en skatt på amerikanska företag som vill importera utländska varor. Således kommer inte bara företagen från det exporterande landet drabbas utan i minst lika hög grad amerikanska företag och konsumenter. 

Svarstullar kommer på samma sätt drabba konsumenter i de länder som svarar. Följaktligen reagerade börsen starkt på beskeden och föll brett. 

Ljusglimtar

De amerikanska tullsatserna som presenterades var högre än väntat och kommer tynga amerikanska företag. 

Mer negativa utsikter för dessa avspeglas redan i aktiekurserna och i svenska kronor har den amerikanska börsen nu fallit med ungefär 21 procent sedan årsskiftet. Det ska jämföras med att fallet i lokal valuta ”endast”  är 13 procent.

Det finns dock faktorer som skulle kunna stödja den amerikanska börsen framöver. Minimitullsatsen på 10 procent trädde i kraft redan den 5 april medan de landspecifika tullarna kommer träda i kraft något senare, den 9 april. Eventuellt öppnar detta för förhandlingar. 

Nu börjar förhandlingarna

Direkt efter Trumps presentation av skattesatserna sade även finansminister Scott Bessent till Bloomberg att, förutsatt att inga motåtgärder presenteras så är detta “the high end of the number”, något som antyder att tullsatserna kan sänkas i förhandlingar.

Hittills har dock Kanada och Kina svarat med mottullar vilket tyngde börser ytterligare. Än är dock inte sista ordet sagt och under Trumps första mandatperiod skedde förhandlingar allt eftersom. 

Det skulle tala för att tullproblematiken - med tillägg och borttaganden - kommer att vara närvarande under Trumps fulla mandatperiod. 

Även om en sådan osäkerhet kommer att finnas länge betyder det inte nödvändigtvis att det kommer att tynga börsen hela tiden. 

Till slut lär marknaden betrakta denna osäkerhet som ”det nya normala”, likt man gjort med kriget i Ukraina eller COVID. Marknaden kommer alltså tids nog börja fokusera på annat, men där är vi inte än. 

Skattesänkningar skulle troligen mottas positivt av börsen framöver

Vi ska även ha i åtanke att stort fokus legat på den amerikanska administrationens tullförslag och de mer positiva skatteförslagen har hamnat i skymundan. Det finns dock förhoppningar om att ett skattepaket kan presenteras redan under våren, något som sannolikt skulle mottas positivt av marknaden.

Den amerikanska börsen inledde året starkt, men under februari och mars började den falla tillbaka. Detta var både en effekt av att börsen föll i lokal valuta, men även av att den svenska kronan stärktes mot den amerikanska dollarn. 

Dubbelsmäll för svenska investerare

För en svensk investerare innebar nämligen kronförstärkning att värdefallet på den amerikanska börsen förstärktes. Från topp till botten i år har den amerikanska börsen fallit omkring 17 procent i lokal valuta, men samtidigt har dollarn även försvagats mot kronan.

Detta har skett samtidigt som europeiska aktier stigit, mycket drivet av löftena om ökade försvarssatsningar, vilket skulle innebära enorma finanspolitiska stimulanser. 

Kronan stärktes under denna period även mot euron, men inte alls lika mycket som den gjorde mot dollarn. 

Europaexponeringen ökade för mycket

Att Europabörsen steg resulterade i att vår exponering mot europeiska bolag blev större än vad vi önskade, samtidigt som det motsatta skedde mot amerikanska bolag. 

Vi justerade därför våra innehav så att portföljvikterna återställdes och därmed hamnar i linje med vår marknadssyn.

Teknikaktier ledande i årets fall

De senaste åren har amerikanska techbolag stått för en stor del av avkastningen på ett amerikanskt och även ett globalt börsindex. Det här har varit drivet av kraftigt stigande vinster för techjättarna allt eftersom AI har vuxit fram och börjat användas allt mer. 

För många av dessa bolag har faktiskt värderingsmultiplarna fallit de senaste åren, vilket innebär att vinsterna har ökat mer än aktiekurserna, samtidigt som värderingsmultiplarna på ett amerikanskt börsindex har stigit. 

Vinsthemtagning i januari

Det är bland techjättarna som det funnits vinster att plocka hem, något som vi gjorde i samband med strategirapporten i januari, och något som vi nu bedömer att marknaden gjorde under börsfallet i februari och mars.

Efter två fantastiska år stod vi nämligen under inledningen av 2025 med en portfölj där en mycket stor del utgjordes av amerikanska techbolag. 

Även om vi då som nu var fortsatt positiva till dessa, ansåg vi att det gjorde portföljerna sårbara. Därför sålde vi av ungefär sex procentenheter av fonden UBS USA Growth i januari. 

Fler tänkte som vi, så när turbulensen kring tullar och andra utspel från Trump gjorde marknaden osäker, var det bland dessa bolag det var högst säljtryck. 

Detta i sin tur gjorde att vi helt plötsligt ansåg att vi hade en för liten exponering mot de amerikanska techjättarna, samtidigt som det uppenbarat sig ett mer attraktivt läge att öka på denna exponering.

Europeiska småbolag en besvikelse

Samtidigt som de amerikanska techbolagen föll gick den europeiska börsen starkt, vilket gjorde att Europa utgjorde en större del än önskvärt av vår globala aktieportfölj. 

Inom globala aktier är vår Europaexponering riktad mot värdebolag och småbolag, där exponeringen mot värdebolag varit gynnsam samtidigt som exponeringen mot småbolag varit en besvikelse. 

Med den politiska förändring som sker i Europa anser vi att de europeiska småbolagens möjligheter att överprestera relativt storbolagen inte förbättrats, utan om något har försämrats i närtid. Således valde vi att minska europaexponeringen genom att sälja europeiska småbolag.

Förändringar i både standard och hållbara

Europa har överpresterat och USA har underpresterat både inom våra standardmandat och våra hållbara mandat. Portföljerna skiljer sig åt, men de förändringar vi genomfört har speglats så väl det går mellan globala aktier och globala aktier hållbar.

Inom globala aktier har vi ökat upp i portföljen med 1,7 procentenheter UBS USA Growth och sålt 1,7 procentenheter Fidelity European Smaller Companies, medan vi i globala aktier hållbar sålt Candriam Sustainable Equity European Small & Mid Cap motsvarande 1,4 procent av portföljen och istället köpt Storebrand USA.

Ett mycket osäkert läge

Vi är ödmjuka för att det just nu råder ett mycket osäkert läge vad gäller handelskrig, tullar och allt vad det innebär. Den amerikanska administrationen har förvånat många med hur långt de gått i en mängd åtgärder de genomfört, vilket fått effekter på marknaden. 

I ett sådant osäkert läge anser vi att det är olämpligt att göra stora förändringar i sin marknadssyn och portföljkomposition. De förändringar vi har genomfört har vi gjort för att bättre linjera portföljen med den syn vi redan hade, men att ändra syn är inget beslut man bör ta lättvindigt. 

Vi fortsätter självfallet att bevaka situationen noggrant, men för närvarande anser vi det bäst att lyfta blicken och försöka se igenom rådande turbulens

Fastighetssektorn har haft en svagare utveckling än Stockholmsbörsen under året. Per den fjärde april hade fastighetssektorn fallit med drygt tio procent, jämfört med Stockholmsbörsens nedgång på drygt sju procent.

Förra året noterades en uppgång om knappt nio procent för Stockholmsbörsen, medan fastighetssektorn registrerade en nedgång på drygt fyra procent.

Detta trots att fastighetsbolagens underliggande utveckling ser bra ut. De tio största fastighetsbolagen växte sitt förvaltningsresultat med fem procent i snitt under 2024 och för 2025 väntas de växa ytterligare sju procent.

Nettouthyrningen har generellt varit svag under 2023 och 2024, bortsett från ett fåtal större uthyrningar. Det är dock stora variationer beroende på vilken typ av fastigheter det gäller. 

Industri stått emot bättre än kontor

Exempelvis har kontorsmarknaden en tuff period bakom sig medan industrifastigheter har stått emot något bättre. Detta har minskat den ekonomiska uthyrningsgraden då nyuthyrningar inte kunnat kompensera för avflyttar.

När den underliggande ekonomin vänder upp i Norden finns det dock goda möjligheter att åter öka uthyrningsgraden. Flertalet fastighetsbolag har agerat mer defensivt under 2024 genom att avyttra fastigheter och/eller ta in ytterligare eget kapital i samband med att räntan kommit upp. 

Givet att de nu generellt sett har minskat sin skuldsättning så har de möjlighet att investera mer i både sina egna projektportföljer och genom att förvärva nya fastigheter. Detta tror vi kan bli en tillväxtdrivare på lång sikt.

Drabbas inte direkt av tullar

Fastighetsbolagen i Sverige är främst verksamma i Norden, oftast primärt i Sverige. Därmed har eventuella tullar en låg påverkan på deras verksamhet. Hyreskontrakten är ofta långa vilket skapar en trygg bas i hyresintäkter för flera år framåt. 

Även om en potentiell vändning för nyuthyrning möjligen inte sker under de närmaste kvartalen, skapar långa hyreskontrakt en stabil bas och god visibilitet. Fastighetsbolagens hyresgäster kan komma att påverkas av tullar, men effekten för fastighetsbolagen i Sverige anser vi vara betydligt lägre jämfört med andra sektorer.

Låg värdering

Sett till värdering av substans rymmer branschen allt från rabatter på ned till 50 procent, till bolag som handlas med uppemot 60 procents premie mot substans. På 2025 års prognoser är snittrabatten i branschen närmare 30 procent mot substans, vilket är klart lägre än det historiska snittet på cirka 10 procent. 

Detta anser vi attraktivt, inte minst i kölvattnet av att fastighetsvärdena verkar ha bottnat ut efter flera kvartal i rad med både fastighetsförsäljningar och nedskrivningar av fastighetsvärden.

Tittar vi på hur bolagen värderas mot deras förvaltningsresultat så är även det på modesta nivåer. Sektorn som helhet handlas i linje med sitt historiska snitt, runt 16 gånger den förväntade vinsten enligt 2025 års estimat. Jämför vi värderingen för fastigheter mot andra svenska sektorer är rabatten högre än det historiska snittet. 

Castellum och Fabege är våra portföljbolag

I vår Nordiska Enskilda Aktieportfölj äger vi aktier i Castellum och Fabege. Båda har en stor exponering mot kontorsmarknaden i Stockholm som har haft en något tuffare period, givet att den ofta är mer cyklisk än andra kontorsmarknader. 

I och med detta har vakansgraden ökat något de senaste åren. Vi ser dock en stor potential i deras bestånd och goda möjligheter att få igång deras nettouthyrning igen under de kommande åren. 

Fabege har ett par större projekt som färdigställs under året, bland annat Saab som flyttar in i sina nya lokaler under det tredje kvartalet. Utöver det flyttar även Alfa Laval in i sina nya lokaler i Flemingsberg under det andra kvartalet.

Castellum har flertalet mindre projekt som färdigställs under året. Nästan samtliga av dessa är helt uthyrda, det vill säga med en uthyrningsgrad på 100 procent. 

Utöver det har bolaget tecknat ett 15 årigt hyreskontrakt med TV4 som väntas färdigställas till hösten 2026. De har även startat ett nytt kontorsprojekt i Hagastaden som väntas bli färdigställt i september 2027.

Bolagen är, enligt oss, attraktivt värderade. Castellum och Fabege handlas i skrivande stund med en substansrabatt om 30 respektive 45 procent. 

Tittar vi på hur de värderas i relation till det väntade förvaltningsresultatet för 2025, är värderingsmultipeln 12 respektive 17 gånger börsvärdet. 

Båda bolagen har också en sund finansiell situation med moderata belåningsgrader och snitträntor samt rimliga räntebindningstider. Vi har under det första kvartalet ökat vår position i Fabege.

Europeisk tillväxt har under lång tid släpat efter USA:s. En viktig förklaring är att USA haft en starkare produktivitetstillväxt – det vill säga att landet lyckats producera mer med samma mängd resurser såsom arbetskraft.

Expansiv amerikansk finanspolitik

Ytterligare en förklaring är dock att den amerikanska finanspolitiken har varit mer expansiv, inte minst sedan pandemins utbrott. 

 Förutom direkta stöd till hushållen har Bidenadministrationen ökat investeringarna i bland annat infrastruktur och miljö, vilket gett ytterligare skjuts åt den amerikanska ekonomin. Historiskt har börsen ofta tenderat att gå bra i tider av stora budgetunderskott.

Europa växlar upp

Framöver kan det relativa styrkeförhållandet börja skifta. Det finns nu förutsättningar för att Europa ska kunna utöka sina egna finanspolitiska sats-ningar. EU-kommissionen har exempelvis aviserat 150 miljarder euro i lån till medlemsländer som vill investera i försvaret.

Minst lika viktigt är dock att kommissionen öppnat upp för ett avsteg från de strikta budget-reglerna. Medlemsländer tillåts nu ha större budgetunderskott – förutsatt att dessa orsakats av försvarsinvesteringar.

Tunga investeringar från flera länder

Flera europeiska länder har presenterat mer expansiva finanspolitiska åtgärder. I Tyskland har en särskild fond på 500 miljarder euro aviserats för investeringar i infrastruktur och klimat. 

Samtidigt har landet beslutat att försvarssatsningar ska undantas från den så kallade skuldbromsen.

Även i Sverige har regeringen meddelat att man planerar att låna upp ytterligare 300 miljarder kronor fram till år 2035 för att finansiera ökade försvarsutgifter.

Ekonomin har utrymme att studsa

Europa har drabbats hårt av de senaste årens kriser – först pandemin, därefter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, samt den efterföljande perioden av höga räntor. 

Spåren syns fortfarande, inte minst i den privata konsumtionen som ännu inte återhämtat sig helt. Samtidigt innebär detta att det finns ett tydligt uppsving att hämta. 

De finanspolitiska satsningar som nu aviserats bör bidra till att påskynda återhämtningen. Det gynnar både europeisk ekonomi och börsutveckling. 

Det finns dock gränser för hur mycket Europa kan satsa. I många länder är den offentliga sektorn redan tungt skuldsatt, vilket kan dämpa möjligheten till framtida stimulans. 

Samtidigt finns det länder som fortfarande har ett betydande budgetutrymme. Inte minst i Nordeuropa är den offentliga skuldsättningen fortsatt låg. Samtidigt gör närheten till Ryssland att försvarsinvesteringar där upplevs som särskilt brådskande.

Positivt för börsen – särskilt i Sverige

 Många faktorer kommer påverka börsutveck-lingen framöver, inte minst vad som händer i USA och hur globala handelskonflikter utvecklas. På den positiva sidan finns dock Europas ökade finanspolitiska satsningar.

Allt annat lika kommer dessa satsningar att stödja den ekonomiska utvecklingen – och därmed börserna. 

Det gäller inte minst Sverige och övriga Nordeuropa, där potentialen till återhämtning är stor och som dessutom har utrymme för investeringar. Trots en turbulent inledning på året ser vi därför ljust på Stockholmsbörsens framtid!

Så hur ska man egentligen tänka när det gäller investeringar? Ska man sprida riskerna brett eller finns det en annan väg att gå?

Den traditionella skolan: Sprid riskerna

Den mest klassiska investeringsstrategin bygger på riskspridning. Genom att fördela kapitalet över flera tillgångsslag som aktier, räntor, fastigheter och råvaror kan man minska risken för att en enskild nedgång ska sänka hela portföljen. 

Tanken är enkel: om ett tillgångsslag går dåligt, kan ett annat prestera bättre och väga upp förlusten. Detta fungerar väl för den som har kort placeringshorisont eller har svårt att sova när börsen skakar. 

Problemet? Den genomsnittliga avkastningen blir ofta lägre eftersom säkrare tillgångar som räntor och hedgefonder har haft svårt att leverera vettig avkastning i en värld med låga räntor och hög konkurrens.

En alternativ strategi: Tidsdiversifiering

Istället för att sprida investeringarna över flera tillgångsslag kan man sprida dem över tid. Om placeringshorisonten är lång nog kan den säkerhet som riskspridning mellan tillgångsslag ger uppnås genom att helt enkelt låta investeringarna ligga kvar över flera år.

Historiska data visar att aktiemarknaden varierar kraftigt från år till år, men att den på sex års sikt har en nästintill perfekt vinstfrekvens. Faktum är att sedan 1970 har en sexårig investeringshorisont resulterat i positiv avkastning i 100 procent av fallen.

Trots detta gör många investerare misstaget att försöka tajma marknaden. De säljer vid nedgång av rädsla för att förlora mer och köper tillbaka först när det känns tryggt – vilket ofta innebär att de missar de viktigaste återhämtningsdagarna. 

Som den legendariske investeraren Warren Buffett uttryckte det:

Att hantera psykologiska fallgropar

Att investera handlar inte bara om siffror – det handlar minst lika mycket om psykologi. När börsen faller blir vi rädda, och när den stiger får vi FOMO (fear of missing out). 

Forskning visar att smärtan av att förlora pengar upplevs som dubbelt så stark som glädjen av att tjäna dem. Det gör att många säljer i panik vid nedgångar, trots att historien visar att börsen alltid har återhämtat sig.

Det är också lätt att dras med i flockbeteendet. När rubrikerna varnar för börskrasch och alla andra säljer känns det tryggt att göra likadant. 

Men att följa massan innebär ofta att man säljer billigt och köper dyrt – raka motsatsen till vad en framgångsrik investerare bör göra. Många av de bästa investerarna agerar tvärtom. Som den amerikanske ekonomen Benjamin Graham sa:

En annan vanlig fälla är vårt behov av att agera. I osäkra tider vill vi göra något – sälja av, justera, skydda oss. Men på börsen är det ofta bättre att inte göra någonting alls. 

Statistiken visar att även proffsen har svårt att tajma marknaden och att den som sitter still i båten oftast får bättre avkastning än den som försöker hoppa in och ut.

Slutsats: Långsiktighet är investerarens bästa vän

Det går inte att förutsäga framtiden, men historien visar tydligt att tid är en av de bästa faktorerna för att minska risken i en aktieinvestering.

För den som har en lång investeringshorisont kan en ren aktieportfölj vara en minst lika bra, om inte bättre, strategi än att diversifiera mellan flera tillgångsslag. Risken minskar över tid, och den längre placeringshorisonten gör att du inte behöver oroa dig för kortsiktiga svängningar.

Nästa gång marknaden gungar och oron sprider sig – påminn dig själv: Tiden är din största tillgång. Håll fast vid din strategi och låt investeringarna arbeta för dig på lång sikt.

Det kan visa sig vara det bästa investeringsbeslutet du någonsin tagit.

Ta del av vår aktuella marknadssyn i form av vår taktiska allokeringsindikator.