Vad måste man göra när någon dör?
På min avdelning hjälper vi många anhöriga när någon avlidit och det jag som jurist märker mest är att det blir en otrolig stress för de efterlevande att försöka förstå allt som måste göras. Begravning ska ordnas, dödsannonser publiceras, hemmet tömmas, räkningar betalas, och mitt upp i allt detta så googlar man och förstår att även en bouppteckning ska göras, och ett arvskifte?
Jag jobbar med detta dagligen och förstår metodiken och i vilken ordning allt ska göras, men det är få förunnat. Jag har full förståelse för att de anhöriga får en otrolig stress och oro, mitt uppe i en stor sorg.
Jag ska nu lite kort förklara vad som händer när en person avlider, och de viktigaste juridiska detaljerna i vad som måste göras och i vilken ordning det ska göras.
När en person avlider utfärdas först ett dödsfallsintyg och registerutdrag från Skatteverket. Den avlidna personen betraktas sedan som ett dödsbo till vilka anhöriga som är arvtagare är dödsbodelägare. Eftersom de är dödsbodelägare innebär det att de alla måste vara överens om vad som görs med dödsboets tillgångar och skulder. Om inte alla vill vara delaktiga kan man välja att lämna fullmakt till en person, men det jag vill belysa här är att det inte endast är en person som får göra vad den vill med dödsboet.
Dödsboets tillgångar och skulder
Även om en person avlider så slutar inte räkningarna att trilla in, vilket för många kan vara väldigt stressande. Mitt första tips är att om man har möjligheten att man ringer företaget och ber om att få avvakta med fakturan tills dödsboets tillgångar och skulder är utredda i bouppteckningen. Det andra tipset om första inte är möjligt är att man med hjälp av registerutdraget från Skatteverket går till dödsboets bank och ber de betala räkningarna från medel som finns på dödsboets konto. Vad många gör i denna situation är att de börjar betala räkningarna från sina egna konton. Om man gör detta får man sedan ersättning för sina utlägg i arvskiftet. Här gäller det dock att vara uppmärksam på att för att få ersättning för utläggen måste det finnas tillräckligt med tillgångar i dödsboet, i annat fall får man inte ersättning för detta.
Det finns en term om att dödsbodelägarna ska vårda boet. Med detta avses att man ska så långt det är möjligt hålla dödsboets tillgångar intakta och att de inte ska förlora i värde fram till dess att bouppteckning och arvskifte är klara.
Bouppteckning
En bouppteckning är en redovisning av dödsboets tillgångar och skulder så som de var på dödsdagen. Många banker och andra företag skickar automatiskt ut bouppteckningsintyg men i många fall blir det ett detektivarbete att se till att man får skriftliga underlag på alla tillgångar och skulder. Bostadsrätter och fastigheter ska redovisas främst med marknadsvärde med hjälp av mäklare. Många tar hjälp av oss med bouppteckning och vår uppgift då är att se till att allt redovisas korrekt och att de värden som tas upp är korrekta. Alla dödsbodelägare ska vara kallade till ett förrättningsmöte där vi går igenom bouppteckningen och sedan skriver den så kallade bouppgivaren under. Bouppgivare är den som har bäst insyn i dödsboet och som lämnat uppgifterna till bouppteckningen. Om den avlidne var gift ska även den efterlevande makens tillgångar och skulder redovisas. Vissa andra anteckningar görs till bouppteckningen som exempelvis om det finns ett testamente eller försäkringar med förmånstagarförordnande har betalats ut. Bouppteckningen ska sedan skickas in till Skatteverket för registrering. Den registrerade bouppteckningen är sedan den handling som dödsbodelägarna använder för att exempelvis sälja bostad och avsluta konton för dödsboet.
Arvskifte
Det är först när bouppteckningen är klar, skulder och räkningar betalda, som arvtagare kan erhålla arv ifrån dödsboet. Ibland är det så att det inte är samma summor i bouppteckningen som återfinns i arvskiftet då tillgångarna minskats med de skulder man betalade när bouppteckningen var klar. I arvskiftet tar man hänsyn till om den avlidne hade ett testamente. Arvingarna och de som erhåller legat från testamente ska alla skriva under arvskiftet vilket är ett avtal mellan dessa om att fördelningen görs på de sätt som är riktigt, antingen i enlighet med lag eller i enlighet med testamente. Arvskiftet är en privat handling och ska inte registreras.
Detta är huvudpunkterna, ur ett juridiskt perspektiv, som måste tas om hand och göras när en person avlider. Jag hjälper gärna till med alla frågor och upplever att många finner en lättnad i att få lämna ifrån sig ansvaret och att de anhöriga för rå om varandra i den svåra stund av sorg. Det får anses vara min roll att ge det stöd som kan ges och vägleda i de ofta många frågor som uppstår.
Tveka inte att höra av dig, jag och mina kollegor på den familjerättsliga avdelningen finns här när det behövs!