Är utdelning lägre beskattad än lön och har pensionsavsättningen ett värde?

18 apr. 2019

Beskattningen av arbetsinkomst omnämns vanemässigt som hög medan kapitalinkomst som t.ex. utdelning ofta anses vara lågt beskattad. Fåmansföretagare har dessutom en uppsättning särskilda skattebestämmelser att ta hänsyn till där viss del av utdelningsinkomst inte beskattas som kapital utan som lön. Ur denna snårskog av bestämmelser för fåmansföretagare har det vuxit fram ett antal tumregler som inte sällan hanteras som absoluta sanningar. Jag ska försöka bena ut dessa ”sanningar” då det börjar närma sig bolagsstämma och beslut om utdelning för många företagare.

En vanlig ”sanning” är att ägaren istället för lön ska ta utdelning som ryms inom aktiens gränsbelopp* men inte mer. Ett sådant förfarande kan vara rationellt, men långt ifrån en absolut sanning. Om man tar sig tid och räkna på det kan resultatet bli en överraskning.

Innan jag ger mig in på siffrorna och procentsatsernas värld för en jämförelse mellan vad som blir kvar av bolagets resultat efter skatter och avgifter måste jag redogöra för utgångspunkterna i mitt resonemang. Mitt första antagande utgår från att det intressanta är att se är vad som återstår för ägaren att lägga i den privata plånboken för att kunna avgöra vilken typ av utbetalning som är mest lönsam. Min andra utgångspunkt och antagandet i resonemanget är att de arbetsgivaravgifter som betalats på lön har ett värde i form av framtida allmän pension.

*den effektiva skatten på utdelning för mottagaren som ryms inom gränsbeloppet är 20 procent

Hur mycket får man kvar?

Om vi börjar med alternativet att ta utdelning så lämnas utdelning av bolagets beskattade resultat. Bolagsskatten är i år 21,4 procent. Detta innebär att om bolaget har ett resultat på 1 000 kr innan skatt återstår 786 kr efter skatt. Om de 786 kr används till utdelning, och ägarens gränsbelopp (dvs. 20%) rymmer hela utdelningen, får hen kvar 629 kr vilket innebär 62,9 procent att stoppa i plånboken. Förhållandena är de samma oavsett utdelningens storlek, ägarens behållning blir alltså 62,9 procent av bolagets beskattningsbara inkomst så länge utdelningen ryms inom hens gränsbelopp.

Om vi istället räknar på behållningen i procent vid uttag av lön, hur blir det då, bättre eller sämre? Det beror självklart på lönens storlek men det företagaren behåller i relation till arbetsgivarens kostnad ligger mellan 75 och 33 procent. Helt klart avtagande i takt med ökad löneinkomst. I denna beräkning ska tas i beaktande att i de arbetsgivaravgifter som betalas inkluderas en avsättning till den allmänna pensionen med 18,5%, i vart fall på inkomsten upp till 483 000 kr år 2019. Och om vi antar att den framtida pensionen har ett faktiskt värde kan vi göra följande beräkning.

För en person som ännu ej fyllt 65 år, och som är skriven i till exempel Uppsala kommun och inte är medlem i svenska kyrkan hamnar brytpunkten vid en beräknad årslön på 560 000 kr. Upp till den årsinkomsten blir det mer över i plånboken om man tar ut lön än om samma inkomst tagits ut som lågbeskattad utdelning, när även den framtida allmänna pensionen ges ett värde.

Den brytpunkten rör sig upp respektive ned beroende på nivån på den kommunala inkomstskatten, med ett minimumvärde kring 525 tkr för bosatta i Dorotea kommun och ett maxvärde vid 610 tkr för bosatta i Österåkers kommun.

Slutsatsen kring vilket alternativ som ger mest kvar i plånboken beror alltså på den individuella situationen men också att det är många fler parametrar som spelar in utöver det som syns tydligast, vilket i många fall är skatten. Det krävs också ett ställningstagande kring huruvida framtida pension har ett värde eller inte.

Som företagare är det därmed värdefullt att göra en noggrann beräkning innan beslut om utdelningen eller lön tas, och vid behov ta hjälp av en expert, och inte fullt ut luta sig mot de ”sanningar” som florerar.

Har du frågor om skatt, eller är nyfiken på våra beräkningar i exemplet ovan är du välkommen att kontakta oss på skatt.