En stiftelse kan hålla liv i din glöd

Pengar som tas för givna tenderar att försvinna

Förvärva, ärva och fördärva, sammanfattar på ett målande sätt vad som kan hända med en förmögenhet som skiftas mellan generationer. Med det menas, att det som skapas i välstånd många gånger bara finns kvar så länge som välståndet och förmögenheten inte tas för given. Om det händer, börjar förmögenheten erodera och pengarna slösas bort på allt och ingenting.

Och visst är det så, att pengar kommer och pengar går. Men hur fort det går, påverkas av en rad olika omständigheter, som exempelvis kulturell sedvana, arvs- och gåvoskatt. Inom en del kulturer anses det vara en del av det sociala kontraktet att ge bort en del av sitt överskott när du går bort, då ”sista fracken inga fickor har”, som ordspråket säger. USA brukar ofta framhållas som ett land med en stark sådan kultur och en av de välkända personer som sägs leva upp till detta, är Bill Gates.

Viljan finns – men få säkerställer att stödet kan leva vidare

Har Sverige då en utvecklad och levande filantropisk tradition? En tradition av att vilja ge av sitt överskott till allmännyttig välgörenhet? Mitt svar på den frågan blir både ja och nej. Kanske helt enkelt ett ”nja”. För att svara på den frågan behöver vi först reda ut vad vi menar med filantropi.

Oavsett om det nu ses som filantropi eller inte, är den svenska viljan att stötta ideella initiativ – både med tid och pengar – stor och betydelsefull. Men det skulle vara att överdriva om jag sa att det är vanligt att svenskar i livets slutskede ordnar upp sina räkenskaper med avsikten att överlåta en betydande del till allmännyttig verksamhet.  

Med det sagt, vill jag ändå tillägga att det bland våra kunder finns många människor som har bildat stiftelser vars ändamål ofta är att främja ett eller flera allmännyttiga ändamål. Det kan handla om allt från att stötta vetenskaplig forskning och utge stipendium för studier till att hjälpa människor i nöd.

Vad är en stiftelse? 

En vanlig anledning till att en stiftelse startas är att en person brinner för ett specifikt ändamål – och vill kunna göra skillnad i frågan under lång tid framöver. Stiftelsen kan då säkerställa att denna hjärtefråga stöttas ekonomiskt, under en längre tid.

Så hur startar man en stiftelse? Om du själv startar en stiftelse, är det inget som hindrar dig från att ta plats i styrelsen och bestämma hur framtida ledamöter ska utses. Du behöver ge stiftelsen ett namn och det ska framgå att det är fråga om just en stiftelse. Ofta får stiftelsen bära stiftarens namn men den kan också döpas efter en person, vars minne stiftaren vill ära.

Men vad är en stiftelse, mer än att den ofta startas och drivs i välgörenhetssyfte? Stiftelselagen säger att en stiftelse bildas genom att egendom avskiljs från resten av stiftarens kapital, för att sedan kunna förvaltas varaktigt som en självständig förmögenhet för att gynna ett bestämt ändamål.

Vad krävs för att starta en stiftelse?

Den förväntade avkastningen på egendomen som har avskiljs från resten av ditt kapital, behöver vanligtvis vara så pass stor att det kan uppfylla det aktuella ändamålet.

Om egendomen vid bildandet är för blygsam i sammanhanget, kan det vara svårt att bilda en stiftelse. Att stiftelsen kan få ta emot gåvor längre fram i tiden, är tyvärr inget som kan påverka detta.

Vad menas då med att egendomen i en stiftelse ska kunna ”varaktigt förvaltas” som jag nämnde tidigare? Det betyder att stiftelsen ska kunna bedriva sin verksamhet under en period som anses vara varaktig. Det innebär att det avskilda kapitalet måste vara av en betydande storlek, som gör att ändamålet kan främjas på ett godtagbart sätt – och att förvaltningen kan bestå under en period som kan anses vara ”varaktig”.

Det leder mig vidare till nästa fråga – vad kan då räknas som ”varaktigt”? Det kan vara svårt att definiera. Många gånger anges inte någon period som säger hur länge stiftelsen ska verka – i dessa fall innebär det att den är tänkt att vara evig.

På senare tid har det dock blivit vanligt att det anges hur lång tid som stiftelsen ska bedriva verksamhet, som till exempel 25 år. Om en period anges, så är det vanligt att eventuellt kvarvarande kapital skänks till annan ideell organisation vars ändamål är liknande det som stiftelsen har främjat.

Inkomstskattelagens krav på stiftelser

De flesta stiftelser startas för att främja ett allmännyttigt ändamål. Så vad anses då som allmännyttiga ändamål enligt inkomstskattelagen?  I 7 kap 4 § står det:

”Med allmännyttigt ändamål avses ett ändamål som främjar idrott, kultur, miljövård, omsorg om barn och ungdom, politisk verksamhet, religiös verksamhet, sjukvård, social hjälpverksamhet, Sveriges försvar och krisberedskap i samverkan med myndighet, utbildning, vetenskaplig forskning, eller en annan likvärdig verksamhet.”

Ett av skälen till inkomstskattelagen tar upp vad som avses, är att sätta ramar för vad stiftelsen behöver uppfylla för att inte vara skattskyldig för sina kapitalinkomster, som exempelvis ränta, utdelning och kapitalvinst. Utöver detta finns det två allmänna krav i inkomstskattelagen som stiftelsen behöver uppfylla: Fullföljdskravet och Verksamhetskravet.

Fullföljdskravet kan beskrivas som ett krav enligt vilket stiftelsen måste bedriva verksamhet där minst 80 procent av kapitalets avkastning främjar ändamålet. Verksamhetskravet anger i sin tur att den verksamhet som stiftelsen bedriver, nästan uteslutande (95 procent) ska främja ett allmännyttigt ändamål.

Vill du veta mer om hur vi kan stötta dig som har eller vill starta en stiftelse?

Läs mer om hur vi hjälper stiftelser eller kontakta oss genom att fylla i formuläret nedan, så återkommer vi till dig inom kort.