Årets Hållbara Aktör

Friskrivning avseende Trafikljusrapporten

Klimatmål

Ett klimatmål är ett miljömål som syftar till att begränsa klimatförändringen genom en minskning av växthusgaserna i atmosfären. Det breda begreppet omfattar till exempel ett nettonollmål, vilket syftar till att reducera växthusgasutsläppen till ett minimum, och samtidigt avlägsna de återstående utsläppen från atmosfären.

Att sätta klimatmål och ansluta sig till klimatinitiativ kan kännas som en djungel och vi har under året samlat in information från bolagen vi analyserat för att öka vår förståelse och kunna hjälpa aktörerna att navigera detta. I analysrapporten ’Hållbara Pensionsbolag 2023’ har vi skrivit om hur bolagen kan fastställa klimatmål i enlighet med Parisavtalet och vilka branschinitiativ de kan ta hjälp av för att uppnå detta. Utöver det har vi även analyserat klimatmålen i ett stickprov av 45 mindre lokala- och större internationella fondbolag. Analyserna kring klimatmål har inte integrerats i årets betygsättning, då det är ett område under utveckling som vi ännu inte utarbetat en metod för att integrera än.

För att sätta klimatmål på ett tillförlitligt sätt kan företag välja att ansluta sig till klimatinitiativ som bland annat bidrar med standardiserade ramverk och riktlinjer. Vi anser att en anslutning till Science Based Targets Initiative (SBTi) ökar trovärdigheten i bolagens klimatmål, då SBTi granskar och validerar klimatmålen. På grund av de många olika metoderna bland aktörer är bedömningen från en tredje part betryggande. Att sätta Science Based Targets (SBT) innebär att ett bolag åtar sig att anpassa sin verksamhet efter Parisavtalets mål, sätter upp delmål, upprättar en handlingsplan samt rapporterar om sina utsläpp. Målen sätts för en hel organisation och täcker både direkta och indirekta utsläpp, såväl som finansierade utsläpp. Ramverket ställer höga krav och utvecklas kontinuerligt, vilket vi anser är viktigt för att fånga upp de ständiga förändringar som sker i världen och med vårt klimat.

Två andra populära investerarledda initiativ, Net Zero Asset Managers (NZAM) och Net Zero Asset Owner Alliance (NZAOA) är specifikt till för olika typer av finansiella aktörer. Medlemmarna skriver under ett skriftligt åtagande att bland annat bidra till nettonoll växthusgasutsläpp till år 2050 eller tidigare. Initiativen är anpassade för att guida finansiella aktörer att uppnå nettonoll specifikt i investeringsportföljerna. Dock saknar de egna metoder för att sätta mål och hänvisar i stället till andra metoder varav en av dessa är SBTi. Mer finns att läsa om initiativen i analysrapporten.

Majoriteten av fondbolagen i stickprovet samt pensionsbolagen har antagit klimatmål och nettonollmål, medan några har valt att avvakta med att sätta mål. I stickprovet framgår det att fler fondbolag har nettonollmål för sin interna verksamhet än för sina investeringar. Det är en bra början, men eftersom merparten av utsläppen kommer från investeringarna, måste fondbolagen höja sina mål där för att göra verklig skillnad. De största utmaningarna som fondbolagen i stickprovet identifierar för att sätta klimatmål på sina investeringar är bristen på tillräckligt tillförlitlig data för finansierade utsläpp, framförallt innehavens data på scope 3 enligt GHG-protokollet. Detta leder till att majoriteten av fondbolagen i stickprovet väljer att inte inkludera sina investeringars scope 3 i sina klimatmål.

De största utmaningarna som pensionsbolagen identifierar för att nå sina mål är bristen på tillräcklig data av hög kvalité. Trots detta har pensionsbolagen stor potential att påverka bolagen de investerar i genom ett aktivt påverkansarbete, samt att stödja innovation och utveckling av nya lösningar. De vanligaste klimatinitiativen för fondbolagen i stickprovet utöver SBTi är Net Zero Asset Managers och Climate Action 100+, ett samarbetsprojekt där investerare arbetar för att påverka företag att minska sina utsläpp. Majoriteten av stickprovet är anslutna till NZAM och ungefär en tredjedel är anslutna till SBTi.

Att sätta vetenskapligt bevisade klimatmål är nödvändigt för att vi ska nå Parisavtalets mål men det kan även komma med svårigheter och risker med hur dessa bör utformas. Sammantaget lyfter bolagen i våra undersökningar att det krävs tid och resurser från organisationen att sätta dessa mål, vilket kan skapa intressekonflikter om behovet inte adresseras. Kvalité på data och datatäckningen för innehavens scope 3, är något som framhålls av bolagen som en svårighet med att sätta vetenskapliga mål som en finansiell institution, eftersom de största utsläppen är just de finansierade utsläppen. Som svar på utmaningarna har SBTi utvecklat sitt ramverk för att passa bättre för kapitalförvaltare och det fullständiga ramverket kommer att presenteras under 2024, vilket välkomnas varmt av branschen.

Syftet med vår hållbarhetsanalys av fonders hållbarhetsarbete är att göra en bedömning för att hjälpa och förenkla för sparare som vill välja hållbara fonder. I hållbarhetsanalysen bedömer vi fonderna utifrån två perspektiv: ansvarfullt ägande och positivt urval. Fonderna betygsätts utifrån de två perspektiven som likaviktas till ett slutbetyg enligt trafikljusmodellen; rött, gult eller grönt betyg. En fondförvaltare som har verktyg och incitament för att välja in hållbara bolag samt försöker påverka de bolag som inte anses ha ett lika bra hållbarhetsarbete – får ett grönt betyg i vår analys. Hållbarhetsanalysen omfattar i dagsläget cirka 3 689 fonder fördelat på både svenska och utländska fondbolag, varav cirka 19% av fonderna har fått grönt betyg, 74% har fått ett gult betyg och 6% ett rött betyg. Under året har vi ökat andelen fonder som analyserats med vår uppdaterade analysmodell som integrerar SFDR.

Vår hållbarhetsanalys av fondförsäkringar omfattar följande fondförsäkringsbolag: AMF Tjänstepension, Avanza Pension, Folksam Fondförsäkring, Futur, Handelsbanken Liv, Länsförsäkringar Fondliv, Movestic Liv & Pension, Nordea Liv & Pension, Nordnet Pensionsförsäkring, SEB Pension & Försäkring, Skandia Liv, SPP Pension & Försäkring och Swedbank Försäkring. I vår hållbarhetsanalys av fondförsäkringar har vi identifierat följande kriterier och perspektiv som de viktigaste och tydligaste skillnaderna i bolagens hållbarhetsarbete: hållbarhet i fondurvalet, påverkansarbete, kommunikation och transparens samt utbud. Bolagen betygsätts separat inom varje perspektiv enligt trafikljusmodellen; rött, gult eller grönt betyg. Slutbetyget är sedan en viktad sammanvägning av poängen i respektive perspektiv.

Två fondförsäkringsbolag har erhållit ett grått betyg då  deras affärsmodeller skiljer sig avsevärt från de övriga fondförsäkringsbolagen och vi har därmed valt att inte betygsätta de i delbetygen hållbarhet i fondurvalet och påverkansarbete. Detta då bolagen inte tillämpar några hållbarhetsaspekter i invalet av fonder för att kunna erbjuda ett så brett urval som möjligt till kunderna. Av denna anledning kan de inte betraktas som aktiva ägare.

Vår hållbarhetsanalys av svenska sakförsäkringar omfattar följande sakförsäkringsbolag: AIG, Alandia Försäkring, AXA XL, WR Berkley Insurance, Brandkontoret, Chubb, Dina Försäkringar, Europeiska ERV, Folksam, Gjensidige, HDI Global Speciality SE, If Skadeförsäkringar, Länsförsäkringar AB, Nordeuropa Försäkring, Protector, QBE Insurance, Svedea, Trygg-Hansa, Volante Underwriting Sweden, Zurich Insurance Group, Ålands försäkring.

Vi gör separata analyser för de tre vanligaste försäkringsprodukterna för att göra en mer rättvis jämförelse mellan bolagen utefter de olika förutsättningarna de har inom produktområdena. Med detta hoppas vi kunna ge mervärde åt våra kunder som oftast väljer försäkringsbolag inom given produkt. Bolagen får ett enskilt betyg inom de områden som berör deras verksamheter. Detta resulterar alltså inte i ett totalbetyg, då alla bolagen bedöms på olika områden. Eftersom alla bolag ansvarar för att förvalta försäkringspremier, genom intern eller extern förvaltning, samt har möjlighet och ansvar att sprida kunskap inom sina organisationer och i branschen, bedöms alla i dessa perspektiv.

Om du väljer ett bolag som har grönt betyg inom flera områden kan du som kund vara trygg med att bolaget jobbar aktivt med att hantera och minimera de hållbarhetsrisker du själv och samhället står inför. Du har även möjlighet att bidra till en bättre framtid genom dina försäkringspremier när du väljer ett försäkringsbolag som investerar hållbart. Försäkringsbranschen har en oerhört viktig roll att spela i både hanteringen av de klimatförändringar som redan sker samt i omställningen till ett mer hållbart samhälle. Genom att välja ett bolag som aktivt bidrar med kunskap inom gemensamma branschinitiativ stöttar även du utvecklingen framåt. 

Vår hållbarhetsanalys av pensionsbolagen omfattar följande pensionsbolag och premiegarantiprodukter: Alecta Tjänstepension, AMF Tjänstepension, Folksam Tjänstepension, Handelsbanken Liv, KPA Pension, Länsförsäkringar Liv, Länsförsäkringar Fondliv, Nordea Liv & Pension, SEB Gamla Liv, SEB Pension & Försäkring, Skandia Liv, SPP Pension & Försäkring och Swedbank Försäkring. I analysen har följande perspektiv identifierats som de viktigaste och tydligaste skillnaderna mellan bolagen med avseende på deras hållbarhetsarbete: process för hållbara investeringar, påverkansarbete, samt hållbarhetsambitioner och värdeskapande. Bolagen betygsätts separat i dessa tre perspektiv enligt trafikljusmodellen; rött, gult eller grönt betyg. Slutbetyget är sedan en likaviktad sammanvägning av poängen i respektive perspektiv.

I årets rapport ser vi att pensionsbolagen fortsätter att anställa fler till deras hållbarhetsteam. Bolagen har även arbetat med att förbättra deras scenarioanalyser genom att integrera fler tillgångsslag och hållbarhetsrisker. Sedan förra årets analys har flera pensionsbolag även introducerat en hållbarhetsvecka eller hållbarhetsdag, där fokus bland annat varit på att öka kunskapen om koppling mellan vardagliga beslut och hållbarhet.